BirdLife Sverige – ny förmånstagare

I alla tider har vi människor blickat upp mot himlen och beundrat fåglarna. Vi kan inte mäta oss med dem och de behärskar något som vi bara kan drömma om. Men förutom vår fascination över att kunna flyga är fåglarnas trender och beteenden en viktig och rättvis värdemätare på hur det står till med vår miljö.

Goda nyheter! BirdLife Sverige är Postkodlotteriets nya förmånstagare och fyller 75 år just i år. De bildades alltså redan 1945 och var en avknoppning från Naturskyddsföreningen, som sedan tidigare hade en egen fågelsektion. BirdLife Sverige arbetar med tre huvudsakliga områden: fågelintresse, fågelskydd och fågelforskning.

Fågelintresse

Fåglar kan något som vi människor inte kan – de kan flyga, helt på egen hand. De behöver inga flygplan för att komma upp i luften. Och hur gärna vi än skulle vilja kan vi inte landa i en grantopp eller på en kyrkspira. Avundsjukt har vi lärt oss att de flesta fågelarter flyger bort från den nordiska vintern kylan och tillbringar vintern i värme och näringsöverflöd. Det fascinerar oss och fåglarna personifierar en obestämd längtan mot horisonten. Med vingslag, uppvindar, medvindar och inbyggda navigationsinstrument kan de plötsligt både försvinna och komma tillbaka.

Fågelskydd

Utgångspunkten för föreningens arbete med fågelskydd och naturvård är insikten om de globala hoten mot biologisk mångfald. Åtskilliga vetenskapliga studier visar att hastigheten för utdöendet hos olika grupper av organismer går ungefär 1 000 gånger snabbare idag jämfört med tiden då mänsklig påverkan ännu inte var en väsentlig faktor. Vi är beroende av artrika och stabila ekosystem och de tjänster som de ger oss.

Forskning

Kunskap om fåglar är också en grundläggande nödvändighet för att kunna bedriva ett effektivt fågelskyddsarbete. Viktiga frågor här är till exempel: Vilka arter ökar och vilka minskar? Beror minskningar på problem i övervintringsområdena eller på häckplatserna? Har en särskild art någon kapacitet för spridning till nya områden?

Viktiga uppgifter

Fåglarnas liv och beteenden har mycket att ge både oss människor och djur och natur i övrigt. Lotta Berg, som är styrelseordförande i BirdLife Sverige, berättar:

– Fåglarna har först och främst ett egenvärde, de finns till för sin egen skull! Sedan fyller de givetvis en viktig ekologisk nisch och är en del av det invecklade samspelet mellan djur, växter, mikroorganismer och så vidare, som får vår omvärld att fungera. Småfåglar äter otroliga mängder insekter, fåglarnas spillning blir näring, rovfåglarna äter smågnagare och så vidare: mycket av detta är viktigt för oss människor, men som sagt – framför allt är fåglarna en omistlig del av jordens ekosystem.

Lever under hot

I dag klassas ungefär 20 procent av de arter vi brukar se i Sverige som hotade på olika sätt. Det berör cirka 50 olika arter. Det främsta hotet är en fortsatt utarmning av biologisk mångfald, där vi riskerar att förlora sällsynta arter med viktiga funktioner för hållbara ekosystem. Förändringar i klimatet kan innebära att våra nordligaste fågelarter får det väldigt tufft om deras livsmiljöer förändras, samtidigt som andra arter får chansen att vandra in söderifrån. Förändringar i haven utgör utan tvekan ett hot mot flera av de havslevande arter som lever på fisk och musslor. Även ett intensivt jord- och skogsbruk orsakar krympande livsmiljöer för många arter.

Lust och engagemang

Det allmänna fågelintresset i Sverige är minst sagt omfattande. Fågelskådare på olika nivåer ger sig ut i skog och mark över hela landet. Ett exempel på folks hängivenhet är Facebookgruppen ”Fåglar inpå knuten”, som är en av de största intressegrupperna i Sverige. Här samsas 75 000 personer om utrymmet för att få visa sina bilder och ställa sina frågor. Lotta Berg är inte förvånad och ser tydliga tendenser på ökad entusiasm:

– Man tar hand om det man älskar! Vi ser ett ökat intresse inte bara för fåglarna, utan även för naturen, miljön och vad vi behöver göra för att bevara det vi har. Fåglarna är viktiga indikatorer på hur det står till med klimatet och vår miljö.

Läs fler artiklar


Vi använder cookies. Läs mer