Stressrelaterad ohälsa allt vanligare

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är psykisk ohälsa det största och snabbast växande hotet mot människors hälsa i framtiden. Idag är stress och utmattning den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. De flesta som drabbas är kvinnor. Höga krav på arbetsplatsen och ett komplicerat livspussel, utan tillräcklig återhämtning, är ofta en farlig kombination.

Många av oss har väldigt mycket att göra och alldeles för lite lediga utrymmen i kalendern. Vi ska hämta barn på skola och förskola, sitta i möten hela dagen eller försöka hinna med ett orimligt antal patienter, göra ett bra jobb, leverera före deadline, plugga inför tentan, vara en bra vän, hålla hemmet någorlunda rent, laga nyttig mat, beta av mejlen och kolla sociala medier – och där blir vi ständigt påminda om den ”lyckade” bilden av andra människor.

Stress på jobbet

Allt fler blir sjuka av stress och många gånger är arbetsplatsen en starkt bidragande orsak. Sedan 2010 har antalet sjukskrivningar i stress och utmattningstillstånd ökat med 130 procent. Att många förknippar arbetet med stress bekräftas av en undersökning som Arbetsmiljöverket gjort och som visar att mer än hälften av alla som arbetar, 53 procent, tycker att de har alldeles för mycket att göra.

1990-talets ekonomiska kris med nedskärningar och påföljande arbetslöshet, högre krav i arbetslivet och teknikskifte är några orsaker. Den snabba datoriseringen inom många yrkesgrupper och nya datasystem som ska göra jobbet effektivare har medfört att alla ska göra allt själva. Det kräver mer tid vid datorerna vilket skapar stress hos många. Slimmade organisationer när färre ska göra mer och inte hinner utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid ger ökad arbetsbörda och stress. Men både andras krav och förväntningar i kombination med alltför höga krav på dig själv påverkar hur du mår.

Kvinnor är mer utsatta

Det finns grupper som sticker ut mer än andra. Fler kvinnor än män tycker att arbetsbelastningen på jobbet är för hög och det är vanligare bland kvinnor att bli sjukskrivna på grund av stressrelaterade problem. Det är också betydligt vanligare med arbetssjukdomar orsakade av stress och hög arbetsbelastning bland kvinnor än bland män. Även många yngre kvinnor upplever mycket stress och framför allt yngre kvinnor som fortfarande studerar. I åldrarna 16‑29 år är det så stor andel som 35 procent av alla kvinnor som känner sig ganska eller väldigt stressade, medan motsvarande siffra bland män i samma åldrar är 18 procent.

En orsak till att förekomsten av stress skiljer sig är att kvinnor och män ofta befinner sig i olika sektorer med olika resurser, arbetsvillkor och arbetsmiljörisker. Inom kvinnodominerade branscher är förutsättningarna och arbetsmiljön generellt sämre. Därtill tar många kvinnor också stort ansvar för hem och familj, trots att vi lever i ett av världens mest jämställda länder.

När kroppen säger ifrån

Symtom på ohälsosam stress kan komma smygande. Den drabbade kan ha fått många varningssignaler under lång tid. Många fortsätter framåt i stället för att lyssna på kroppen när den säger ifrån. Att uppmärksamma, söka hjälp och agera på varningssignalerna är viktigt, eftersom tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom – och är dessutom ofta enkla.

För den som har drabbats av utmattningssyndrom kan det ta lång tid att återhämta sig och det finns en ganska stor risk för återfall. Vissa blir extra känsliga för stress under många år efteråt. Men även om det är kämpigt och tar tid, så kommer de flesta tillbaka.

Viktiga varningssignaler

Socialt liv

Du väljer bort vila, egna intressen, nöjen, fritidsaktiviteter och att umgås med vänner och familj. Du tappar lusten för sex.

Fysiska symptom

Du har spänningshuvudvärk, ont i magen, värk i kroppen eller känner dig allmänt stel och spänd. Du spänner musklerna och har ont i nacke, axlar och rygg. Du har bröstsmärtor, hjärtklappning, yrsel och känner dig överkänslig mot ljud och ljus.

Sinnesstämning

Du får ångest, känner dig nedstämd och orolig och fastnar lätt i negativa tankegångar. Du blir lätt irriterad och får känsloutbrott.

Vila och återhämtning

Du återhämtar dig inte lika snabbt som du brukar. Hur mycket du än vilar känns det omöjligt att ladda om batterierna och känna sig helt utvilad.

Sömnstörningar

Du har svårt att somna eller så vaknar du på natten och har svårt att somna om. Du har även svårt att varva ner och koppla av. Du känner dig inte utvilad på morgonen, även om du sovit länge och ostört. Du känner dig ofta trött, håglös och utan energi.

Koncentration och minne

Du har svårt att fokusera och glömmer lätt bort saker.

Krav och tidspress

Du har svårt att hantera krav och känner att du inte hinner med dina arbetsuppgifter. Du tycker inte att du har tid att träffa familj och vänner.

Immunförsvaret

Ditt immunförsvar blir försvagat och du får oftare infektioner.

Kriterier för utmattningssyndrom

När en läkare ställer diagnosen utmattningssyndrom ska patienten uppfylla följande kriterier:

1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

2. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

3. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

– Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
– Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
– Känslomässig labilitet eller irritabilitet
– Sömnstörning
– Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
– Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

4. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

Källa: Socialstyrelsen

Så stressade är vi i Sverige

År 2018 uppgav 16 procent av befolkningen (16–84 år) att de kände sig stressade eller mycket stressade.

Fler kvinnor än män kände sig stressade. Andelen bland kvinnor var 19 procent och bland män 12 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Under perioden 2006‑2018 ökade andelen personer som uppgav stress bland båda könen.

Andelen invånare som kände sig stressade var högst i de yngsta åldersgrupperna och lägst i den äldsta.

I alla åldersgrupper uppgav fler kvinnor än män att de var stressade. Detta var extra framträdande i den yngsta åldersgruppen, 16‑29 år, där 35 procent av kvinnorna och 18 procent av männen uppgav stress.

Under 2018 var 70 700 personer långtidssjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa i Sverige.

Källa: Försäkringskassan

Stress är en överlevnadsinstinkt

Kroppens reaktion på stress handlar om att mobilisera energi. Det här är en instinkt som vi har med oss från långt tillbaka i tiden och som har hjälpt oss att överleva faror under tusentals år. Hjärnan och kroppen ställer in sig på att kämpa mot ett hot eller fly ifrån det. Nu för tiden har du hjälp av stressreaktionen när du ställs inför en utmaning. Den gör att du kan fokusera och prestera bättre. På så sätt är stressreaktionen bra, för att du ska kunna göra det där lilla extra. Men om stressen pågår länge och blir kronisk kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila.

Kämpa, fly eller spela död

När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Syftet är att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Det påverkar i sin tur våra tankar, känslor, perception, minne och humör. Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare. Blodflödet dirigeras till musklerna och hjärnan, medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död, får mindre blodgenomströmning. Beroende på vilken situation vi befinner oss i kan vi antingen välja att kämpa eller fly.

Ett annat sätt att reagera på stress är att spela död. När hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa, kan den ta till det här knepet. Ditt parasympatiska nervsystem aktiveras och drar ner på energin i kroppen. Du kan bli trött, känna dig yr och svag. Eller få låg puls, lågt blodtryck, svimningskänsla eller problem med magen. Du kanske vill isolera dig och undvika andra människor. Du kan bli handlingsförlamad, känna dig nedstämd och deprimerad.

Förändringar i hjärnan

Kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra. I studier på djur har forskare visat att förbindelserna mellan nervceller dras tillbaka vid kronisk stress vilket leder till att kommunikationen försämras. Kronisk stress leder även till andra förändringar i hjärnan som kan förklara de kognitiva problem som den som är utmattad upplever.

Förändringarna i hjärnans struktur vid långvarig kronisk stress kan förklara varför det tar så lång tid att återhämta sig för utmattade. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid. Förändringarna kan fortfarande finnas kvar ett år efter insjuknandet men det kan också få ännu större och långvariga effekter.

Läs mer om stressrelaterad ohälsa

Tips på hur du blir mindre stressad

Vila: Vi klarar perioder av stress om vi bara är noga med att vila och återhämta oss.

Rör på dig: Fysisk aktivitet gör att din stresstålighet ökar. Dessutom frisätts signalsubstanser i hjärnan som motverkar depression och smärta.

Prioritera sömnen: Att sova är viktigt för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck.

Jobba lagom: Sätt gränser, delegera, be om hjälp. Eller prata med din chef för att åstadkomma en förändring.

Umgås: Att umgås med familj och vänner gör det lättare att varva ner.

Varva ner: Avslappningsövningar och yoga är bra. Det hejdar tankar som snurrar och dämpar stressen i kroppen.

Säg nej: Det är mycket i privatlivet som kan vara stressande. Öva på att säga ”nej” eller ”låt mig tänka på saken”. Be att få vänta en dag med svaret så kan det vara lättare att säga nej.

Hjärnfonden fokuserar på stress

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett av Hjärnfondens fokusområden. Det är viktigt att uppmärksamma att så många lider av stressrelaterad psykisk ohälsa och att det är ett växande problem. Vi vet fortfarande för lite om mekanismerna bakom, mer forskning behövs för att få fram effektiva behandlingsmetoder och för att förebygga. På hjarnfonden.se kan du läsa mer om stress och stressrelaterad ohälsa. Du kan bland annat läsa om den senaste forskningen inom området.

Hjärnfonden är en av de ideella organisationer som får ta del av överskottet från Postkodlotteriet. Du som har en lott bidrar till Hjärnfonden.

Läs mer om organisationen


Vi använder cookies. Läs mer