.png)
SIFOUNDERSÖKNING:
Här är grannsämjan bäst – och sämst
Grannar är viktiga för vårt välmående. Men hur bra är egentligen grannsämjan i Sverige 2024? Och hur tycker vi att en bra granne ska vara? Det visar årets grannundersökning från Postkodlotteriet.
Vi väljer oftast inte våra grannar. Ändå kan de bli några av de mest betydelsefulla personerna i våra liv. Allt från någon att småprata med i trapphuset eller vid brevlådan, till en nära vän som följer en genom livet. Grannar påverkar i stor utsträckning hur vi trivs där vi bor, och förknippas av många med trygghet, välkommen social kontakt och en hjälpande hand när det behövs.
Grannsämjan i Sverige
Så hur står det egentligen till med grannsämjan i de svenska grannskapen? Överlag bra, är det korta svaret. Majoriteten av svenska grannar, 88 procent, tycker att grannsämjan, det vill säga relationen mellan grannar där de bor, är bra eller mycket bra. Det visar en Sifoundersökning som genomförts av Kantar Media på uppdrag av Postkodlotteriet.
Bara 9 procent av de 4365 personer i åldrarna 18-19 som intervjuades i undersökningen upplever grannsämjan som dålig eller mycket dålig.
RESULTAT: Hur upplever du grannsämjan, det vill säga relationen mellan grannar, i det område där du bor?
Hela Sverige
Mycket eller ganska bra | 88,1 % |
Mycket eller ganska dålig | 9,4 % |
Vet ej | 2,4 % |
Här är grannsämjan bäst – och sämst
Men alla delar av landet är inte lika nöjda. Sämst upplevd grannsämja verkar grannarna ha i Hallands län. Där svarade hela 14 procent att grannsämjan är dålig eller mycket dålig. Ett resultat som tydligt skiljer sig från genomsnittet.
Halland
Mycket eller ganska bra | 84,4 % |
Mycket eller ganska dålig | 14,3 % |
Vet ej | 1,4 % |
I Värmland uppger flest att grannsämjan är bra eller mycket bra. Foto: Eskil Malmberg, CC BY-SA 4.0
Den bästa grannsämjan hittar vi i Värmlands län. Där upplever 93 procent att grannsämjan är bra eller mycket bra. Och endast 5 procent svarar att de upplever grannsämjan som dålig eller mycket dålig.
Värmland
Mycket eller ganska bra | 93,3 % |
Mycket eller ganska dålig | 5,0 % |
Vet ej | 1,7 % |
HELA LISTAN: Kolla in grannsämjan i ditt län här
En bra granne – ordningsam, hjälpsam och stör ej
Vad är det då som gör att grannsämjan känns bra eller dålig? Några ledtrådar kan vi få av svaren på frågan “Vilken eller vilka av följande egenskaper enligt din uppfattning beskriver hur en bra granne ska vara?”.
Först och främst vill vi ha grannar som visar hänsyn och inte skapar oljud eller stör. Det svarade 78 procent. Den näst mest populära egenskapen är “hjälpsam” som 60 procent tycker beskriver en bra granne. Egenskapen “ordningsam” hamnade på tredje plats bland egenskaperna som valdes av 49 procent av de svarande.
Det verkar alltså som att många av oss vill ha grannar som visar hänsyn, gärna hjälper till och håller god ordning. Men de lite mer sociala aspekterna är inte heller oviktiga. På fjärde plats bland de goda grannegenskaperna hittar vi “Pratsam och social” med 35 procent, samt “Engagerad i bostadsområdet” som hamnade på femte plats med 26 procent.
Relativt många gillar alltså grannar som gärna stannar och pratar lite och som engagerar sig i bostadsrättsföreningen, vägföreningen eller festkommittén.
På Gotland var det fler som svarade att de uppskattar pratsamma grannar än i övriga län.
Pratsamt går hem på Gotland
Vilka egenskaper vi tycker om hos grannen är ganska lika för olika delar av landet. Men det finns några intressanta skillnader. Till exempel så uppskattas pratsamma och sociala grannar lite extra på Gotland. Där tycker 48,5 procent att detta kännetecknar en bra granne. Även Kronobergs, Jämtlands och Västerbottens län värderar det pratsamma och sociala högt.
Minst förtjusta i pratsamma grannar är invånarna i Halland och Västra Götaland. Där tyckte endast 26,5, respektive 28 procent att det är så en bra granne ska vara.
RESULTAT: Vilken eller vilka av följande egenskaper beskriver hur en bra granne ska vara enligt din uppfattning?
Visar hänsyn, skapar inte oljud eller stör på andra sätt | 77,7 % |
Hjälpsam | 59,6 % |
Ordningsam | 49,2 % |
Pratsam och social | 34,7 % |
Engagerad i bostadsområdet (t.ex. bostadsrättsförening) | 26,1 % |
Håller sig på sin kant | 16,7 % |
Generös | 14,0 % |
Händig | 6,7 % |
Har krisberedskap och säkerhetstänk | 6,6 % |
Tystlåten | 5,8 % |
Vet ej | 1,7 % |
Skvallrig | 0,4 % |
HELA LISTAN: Se hur siffrorna skiljer sig i olika län
.jpg)
En av fem saknar granne att be om hjälp
Det bästa med att ha en granne enligt svenskarna är den känsla av trygghet som det ger att veta att någon annan är nära. Det svarade 65 procent. Näst bäst är att kunna få hjälp att se efter något när man är borta, som till exempelvis post, husdjur eller växter.
Men alla har tyvärr inte nära till trygghet och hjälp via grannarna. 22 procent, eller mer än en av fem, kunde inte svara att de har en granne de kan be om hjälp om något skulle hända. 14 procent svarade “Nej” och 8 procent “Vet ej”.
RESULTAT: Har du någon granne som du kan vända dig till om du behöver hjälp?
Ja, en eller flera | 77,8 % |
Nej | 14,0 % |
Vet ej | 8,2 % |
Även om majoriteten har grannar att be om hjälp, så pekar siffrorna i riktning mot en växande samhällsutmaning – ofrivillig ensamhet.
– Ungefär var tredje man och var fjärde kvinna känner sig besvärade av ensamhet. Och bland dina grannar kommer det garanterat att finnas någon som upplever en besvärande ensamhet, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.
Många studier visar att ofrivillig ensamhet är farligt för hälsan – såväl fysiskt som psykiskt. Men grannar kan faktiskt vara en liten del av lösningen.
– Det fina är att alla kan göra något. Det enda som krävs är en stund av din tid. Ibland kan samtalen i vardagen vara viktigare än man kan tro. Att fråga hur någon har det, och att lyssna på svaret, är ett fint sätt att ta kontakt.
Rickard Bracken har tre tips till den som vill sträcka ut en hand till sin granne:
1. Håll det enkelt.
2. Ställ öppna frågor. Alltså frågor som du inte enkelt kan svara ja eller nej på, för att leda samtalet framåt.
3. Återkoppla. Tacka för det du får höra.
– Medmänskligt stöd är en viktig måbra-faktor för de flesta människor. Undersökningen påminner om det självklara – att vi människor är sociala varelser – och att vi genom att såväl ge, som att ta emot, stöd bidrar till välmående och ett tryggare samhälle, säger Rickard Bracken.
Undersökningen genomfördes under perioden 15-26 augusti i Kantar Medias Sifopanel på uppdrag av Postkodlotteriet. Drygt 200 intervjuer per län, totalt 4 365 intervjuer, med allmänheten 18-79 år.
%20(1).png)
