Civil Rights Defender of the Year
Civil Rights Defenders blev 2013 en av de ideella organisationer som får ta del av Postkodlotteriets överskott. Samma år instiftade de priset Civil Rights Defender of the Year, med hjälp av medel från lotteriet. Sedan dess delar de ut priset varje år till en människorättsförsvarare vars arbete har stor betydelse. 2019 års pristagare heter Márta Pardavi.
Márta Pardavi från Ungern är i Stockholm några dagar för att ta emot priset Civil Rights Defender of the Year Award. Hon är människorättsjurist och en av ledarna för den ungerska Helsingforskommittén, Ungerns motsvarighet till Civil Rights Defenders. Hon arbetar för att stoppa den systematiska nedmonteringen av demokratin i Ungern och kämpar för att motverka normaliseringen av främlingsfientlighet och hatbrott. Hon är frispråkig och kritisk till Ungerns regering och dess politik – därför är hon också en måltavla för smutskastning och trakasserier. Vi pratar med henne dagen efter prisutdelningen.
Hur känns det att få ta emot det här priset?
Det är mycket hjärtevärmande. Både för mig och för alla mina kollegor i ungerska Helsingforskommittén. Det här ger oss en energiboost och det är en bekräftelse på allt jobb vi gjort sedan den ungerska Helsingforskommittén grundades 1989 – vilket faktiskt är exakt trettio år sedan idag (den 9 maj).
Tror du att priset gör någon skillnad för ditt och ungerska Helsingforskommitténs arbete?
Ja! Det öppnar upp för nya former av samarbete, det har jag märkt de senaste dagarna när jag pratat med Civil Rights Defenders i Stockholm. Det finns mycket vi kan samarbeta kring. Vi kan lära oss av varandra och stötta varandra.
Det här är ett prestigefyllt pris. Jag tror att det kommer göra det lättare för oss att nå ut och göra vår röst hörd. Det är extremt värdefullt på det sättet.
Dessutom sätter priset ljus på de stora utmaningar vi står inför när det gäller mänskliga rättigheter i Europa. Det här ger oss tillfälle att ta tag i ett växande problem. Demokratin och de mänskliga rättigheterna är hotade, inte bara i Ungern.
Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv?
En vanlig dag för mig, då är jag på kontoret i Budapest med mina 35 kollegor. Vi har möten och diskuterar ledningsfrågor och strategier. Om jag hade varit i Budapest idag hade vi säkert pratat om hur vi ska hjälpa ett par familjer som fått besked om att de ska avvisas från Ungern till Afghanistan. De är asylsökande men har fått nej på sin ansökan utan att myndigheterna ens frågat varför de lämnade Afghanistan, eller tagit reda på vad som kan hända dem om de återvänder. Det strider mot internationell rätt.
Mina kollegor har jobbat hårt de senaste dagarna med det här fallet. De har vänt sig till den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, de har pratat med journalister – ungerska journalister, BBC, Associated Press och många andra – för att uppmärksamma dem på att den här avvisningen sker. Mina kollegor har också pratat med FN:s flyktingorgan UNHCR som nu gått ut med en pressrelease där de ber Frontex (EU:s Kust- och gränsbevakningsmyndighet) att inte verkställa utvisningar från Ungern. Det är en stor sak, och ett starkt budskap från UNHCR.
– Hade jag varit på jobbet idag hade jag förmodligen också funderat över mötet mellan den ungerska premiärministern och USA:s president på måndag. Vad betyder det för mänskliga rättigheter i Ungern och andra länder? USA:s president verkar inte bry sig om att demokratin är hotad i Ungern, i ett av hans allierade länder. Vad sänder det ut för typ av signal? Det är exempel på den typ av frågor jag arbetar med.
En vanlig dag lämnar jag kontoret vid fyratiden för att hämta min son på skolan. Han är åtta år och går i tvåan. Han är supersöt. Vi umgås och äter middag – och jag har samtidigt lite koll på mejlen. Senare på kvällen, om det inte händer något speciellt, återvänder jag oftast till mejlen ett tag, läser och tittar på nyheter, håller mig uppdaterad med vad som händer i världen.
Har du blivit hotad på grund av ditt arbete?
Inte fysiskt, på det sätt som sker i till exempel Turkiet. Däremot har det varit många otäcka attacker i media och i sociala medier. Vår organisation skildras som falsk och jag och mina kollegor porträtteras som instruerade och betalade av Bryssel eller George Soros, för att ta in migranter och sabotera för Ungern. Vi har sett väldigt många sådana attacker de senaste åren.
Det har också kommit tv-team från kabel-tv-kanaler (vilka är lierade med regeringen) in på vårt kontor, helt oanmälda, med kamerorna på. De försöker skrämma oss.
– En gång blev jag stoppad på gatan i Budapest av en man som anklagade mig för att ta in migranter i Ungern mot betalning. Jag blev väldigt överraskad och kunde inte bara låta det passera. Jag följde efter honom för att prata med honom och vi hade en livlig diskussion i cirka 15 minuter. Jag tror det var rätt sak att göra.
Men vi får också mycket positiv respons. Det kommer till och med fram människor på gatan och säger att de uppskattar det jobb vi gör. Det är väldigt skönt att höra. Vi märker att stödet från privatpersoner ökar, vilket är lovande.
Om jag hade en superkraft skulle jag se till att alla människor blev rättvist behandlade
- Márta Pardavi
Läget i Ungern
Under de två första decennierna av Ungerns postkommunistiska historia var landet en ung men stabil demokrati. Sedan 2010 är Viktor Orbán premiärminister och under hans styre har Ungern genomgått dramatiska förändringar. Han har gått ut öppet med att han har som mål att nedmontera demokratin i landet. Och det håller han på att lyckas med. Han genomdriver lagändringar som inskränker civilsamhällets utrymme, tystar kritiska röster och ökar partiets makt över oberoende institutioner.
Om Civil Rights Defenders
Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. Organisationen försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker utsatta människorättsförsvarare i Sverige och de länder i världens där respekten för mänskliga rättigheter är som sämst. Tillsammans med tusentals lokala aktörer bedriver de påverkansarbete, juridiska processer och informerar om situationen för mänskliga rättigheter globalt.
Civil Rights Defenders motivering till årets människorättsförsvarare
”Under många år har juristen Márta Pardavi försvarat medborgerliga och politiska rättigheter i Ungern, där hon leder den ungerska Helsingforskommitténs arbete med att ge skydd till flyktingar. Med stor kompetens, värdighet och mod konfronterar hon de som systematiskt försöker avveckla civilsamhället och normalisera främlingsfientlighet och hatbrott. För sitt framstående arbete och engagemang för de mest utsatta, tilldelas Márta priset Civil Rights Defender of the Year Award 2019.”
Civil Rights Defender of the Year
Pristagare sedan 2013:
2013 – Nataša Kandić, Serbien
2014 – Ales Bialiatski, Vitryssland
2015 – Nguyễn Ngọc Như Quỳnh, Vietnam
2016 – Intigam Aliyev, Azerbajdzjan
2017 – Edmund Yakani, Sydsudan
2018 – Murat Çelikkan, Turkiet
2019 – Márta Pardavi, Ungern
Om priset
Civil Rights Defenders delar årligen ut priset Civil Rights Defender of the Year Award till årets människorättsförsvarare. Mottagaren av priset är en människorättsförsvarare som, trots att det innebär stora risker för hens egen säkerhet, fortsätter att kämpa för att mänskliga rättigheter ska erkännas och respekteras.