Gå och lägg dig! Din hjärna behöver sova
Hjärnan älskar sömn. Det är under sömnen som hjärnan återhämtar sig och bearbetar känslor och upplevelser. Den sorterar och städar. När du sover rensas hjärnan från ämnen som du vid långvarig sömnbrist skulle få för mycket av, och som skulle bli skadliga. Under sömnen kan hjärnan till och med kartlägga och hitta lösningar på dina problem.
Hur mycket behöver man sova?
Hjärnan behöver 7‑8 timmars sömn per natt för att hinna med allt viktigt den ska göra och för att fungera optimalt. Så du gör klokt i att prioritera sömnen och att göra vad du kan för att sova gott. Dålig sömn under lång tid kan leda till olika sjukdomar, sämre minne och svagt immunförsvar.
Sömnens olika faser
När du sover går du igenom olika faser som är viktiga för olika funktioner. Den första ytliga sömnfasen är viktig för det motoriska minnet som du använder till exempel när du lär dig att cykla eller spela tennis. Efter det går du in i djupsömnen som bland annat är viktig för minnen som du kan beskriva med dina egna ord. Till sist kommer drömsömnen, det som kallas REM-sömn. Det är den period då den främre delen av hjärnan får vila och då bearbetar du känslor och upplevelser du haft under dagen. Om du bara sover fyra timmar på en natt kommer du inte få tillräckligt med den viktiga drömsömnen.
"Det är väldigt vanligt att folk sover dåligt"
- Mats Lekander, professor vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.
Maria fick sömnen analyserad
Maria är en av alla människor som har problem med sömnen. Det började för sex år sedan då hennes näst yngsta barn vaknade mycket på nätterna. Hennes sömnproblem påverkar henne mycket i vardagen.
–Jag har svårt att koncentrera mig, känner mig trött och blir lätt irriterad. Jag är inte den person jag brukade vara, säger Maria.
Nu har Maria fått tillbringa en natt i Stressinstitutets sömnstudio i Stockholm och fått sin sömn analyserad av professor Mats Lekander. Mats Lekander bedriver forskning om sömn som bland annat finansierats av Hjärnfonden.
Analysen av Marias sömn visar att hon ligger vaken väldigt länge innan hon somnar och Mats Lekander berättar att det för den här sortens sömnproblem finns bra behandling.
– Mest effektivt är kognitiv beteendeterapi, ett slags träning för att lära sig sova.
Brist på sömn kan bidra till ohälsa. Och inte minst ökar det risken för att andra problem upplevs som värre, säger Mats Lekander, professor vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.
Tips för dig som har svårt att sova
Stäng av mobil och surfplatta i god tid innan du ska sova. Sovrummet ska vara en plats där du bara slappnar av.
Försök att gå och lägga dig vid samma tid varje kväll och att kliva upp vid samma tid varje morgon.
Undvik kaffe och alkohol innan du ska sova.
Vilka risker finns med dålig sömn?
När du sover dåligt fungerar immunförsvaret sämre och du blir mer mottaglig för virus, bakterier och infektioner. Immunförsvaret spelar också en viktig roll i att hitta och oskadliggöra celler som förändrats, till exempel tumörceller. God sömn är alltså viktigt för att se till att det inte pågår något okontrollerat i kroppen som kan leda till cancer.
Ökad risk för missbruk och övervikt
Du tappar också impulskontrollen när du sover för lite och det gör att det kan vara svårt att motstå frestelser under dagen. Folk som lider av långsiktiga sömnproblem löper större risk för alkoholmissbruk och andra beroenden. Dessutom frisätts ett hormon när du sover dåligt som gör att aptiten ökar och signalerar att du ska äta mer.
Sämre minne och ökad risk för Alzheimers sjukdom
Dålig sömn under lång tid försämrar minnet. Det blir svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det du lärt dig. Utan sömn kan hjärnan inte rensa bort ”skräpet” som samlas i hjärnan under dagen och det gör att hjärncellerna kan skadas. Om du inte sover, eller vaknar ofta under natten, försämras denna ”tvättprocess”. På lång sikt förstörs hjärnan och risken att utveckla hjärnsjukdomar som Alzheimer ökar.
"Sömnforskningen är viktig därför att den påverkar många diagnoser, som till exempel Alzheimer, Parkinson, Stroke och depressioner"
- Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Det här gör Hjärnfonden
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som finansierar svensk hjärnforskning. Hjärnfonden engagerar sig också i de drabbades och närståendes frågor samt sprider kunskap om hjärnans sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar och om betydelsen av att hålla hjärnan frisk.
Behovet av forskning är stort
Hjärnfonden kunde 2018 dela ut 83,4 miljoner kronor till hjärnforskare i Sverige. Men behovet är tyvärr mycket större än så. Med mer pengar skulle forskningen kunna påskyndas för att hitta läkemedel mot Alzheimers sjukdom, ALS, stroke och beroendesjukdom för att nämna några exempel.
Stiftelsens vision
Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan.
– Hjärnforskningen har haft en explosionsartad utveckling de senaste två decennierna men vi har fortfarande långt kvar till att uppfylla vår vision om att helt bekämpa hjärnans ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Kuriosa – Vad är en sjusovare?
En sjusovare är någon som sover länge på morgonen. Ordet kommer från en legend om sju kristna som under en förföljelse blev inmurade i en grotta och sov där i tvåhundra år. År 447 ska grottan ha öppnat sig och de sju sovarna ha kommit ut.