5–6 elever i varje klass har det jobbigt hemma

Organisationen Maskrosbarn jobbar med barn till föräldrar som har problem med alkohol, droger eller mår psykiskt dåligt. Många av de här barnen har svårt i skolan och alldeles för många går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Med stöd från Postkodstiftelsen har Maskrosbarn skapat projektet Skolkurage som handlar om att skolpersonal tidigt ska kunna upptäcka, bemöta och stödja elever som lever i en utsatt hemmiljö.

Matilda Karlsson, tidigare student som deltagit i Maskrosbarns stödprogram:

– Min skoltid var ganska jobbig. Jag hade svårt att hänga med och det var aldrig riktigt någon som pratade med mig om det. Jag hade behövt att någon frågade mig hur jag hade det hemma. Då hade jag säkert behövt få frågan flera gånger innan jag skulle våga berätta.

Svårt att upptäcka de som har det jobbigt

De som arbetar med projektet Skolkurage har gjort en stor enkätstudie där de frågat över 2000 elever och skolpersonal vad de tyckte kunde bli bättre i skolan för de 5‑6 elever i varje klass som har det svårt hemma. Helen Klaesson som är projektledare för Skolkurage berättar:

– Det visade sig att de flesta lärare tycker att det är svårt att ens upptäcka de här eleverna och ännu svårare att prata med dem.

Helen Klaesson berättar vidare att de träffat beslutsfattare inom skola och kommit med förslag på lösningar.

– Vi har även utformat ett läromaterial tillsammans med elever och skolpersonal och spridit till landets alla skolor. Det finns att ladda ner på vår hemsida och på lektion.se.

Så föddes barnrättsorganisationen Maskrosbarn

Postkodstiftelsen har träffat en av grundarna till Maskrosbarn, Denise Madsen, för att prata om engagemang och om hur allting började.

De två grundarna möttes

Maskrosbarns grundare Denise Madsen och Therése Eriksson träffades första dagen på gymnasiet. Det var startskottet för barnrättsorganisationen, som på olika sätt verkar för att skapa bättre livsvillkor för barn och unga som lever med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk ohälsa.

– Jag och Therése började på en skola där vi inte kände några andra och fick kontakt redan första dagen, berättar Denise Madsen. Therése berättade nästan direkt för mig om sin familj, att hennes mamma hade bipolär sjukdom och var beroende av alkohol. Det var stort för mig eftersom jag har liknande problem i min familj.

De startade en stödgrupp

Therése och Denise kom att bli ett stort stöd för varandra under gymnasieåren, och när de skulle göra projektarbete i slutet på gymnasiet bestämde de sig för att starta en stödgrupp.

– Att vi träffat varandra hade varit en stor hjälp för oss, och vi ville ge andra en chans att också få en Therése eller Denise, säger Denise Madsen.
Men till den allra första stödgruppen kom inte en enda person.

– Vi förstod först ingenting eftersom vi visste att det fanns en halv miljon barn i Sverige som har en förälder som har ett missbruk eller psykisk ohälsa. Men när vi började analysera det kom vi fram till att det var för att många inte ville identifiera sig med det. Själva hade vi ju faktiskt inte berättat det för någon annan innan vi träffade varandra.

Hittade rätt sätt att jobba

De började istället i en annan ände, att föreläsa i skolklasser och för professionella som möter barn och unga. Det visade sig vara helt rätt. Så kom Maskrosbarn till, som sedan dess bara har vuxit och vuxit. Idag har organisationen 26 anställda och närmare 150 engagerade. Förutom att ge direkt stöd till målgruppen i till exempel olika former av stödprogram, läger, ungdomsgård och stöd på internet driver man påverkansarbete för att på ett strukturellt plan föra fram ungdomarnas åsikter och behov.

– Alla som jobbar i stöd hos oss är själva maskrosbarn, berättar Denise Madsen och understryker att de är noga med att den som engagerar sig ska ha bearbetat sina egna erfarenheter.

De som engagerar sig gör det antingen för att de önskar att någonting sånt här skulle funnits när de växte upp, eller att de haft en person som varit avgörande för dem och har sett hur viktigt det har varit.

Denise Madsens egna drivkrafter

– Det ger mig mycket att träffa ungdomar som berättar hur de har det. Det är viktigt att de ska få sina rättigheter tillgodosedda och vi vuxna har ansvar att förmedla allt det till barn och unga. Det går att göra ganska mycket med ganska lite! Bara att få komma till en plats där alla andra har familjer med samma problematik gör massor. Jag får se utvecklingen ungdomarna går igenom i våra stödprogram och det är en enorm drivkraft! säger Denise Madsen och tillägger:

– Bara genom att vara en bra vuxen person kan man faktiskt förändra någons liv.

Postkodstiftelsen grundades av Svenska Postkodlotteriet år 2005. Stiftelsen har en nära koppling till Postkodlotteriet, men har sedan start en egen styrelse som ansvarar för verksamheten. Stiftelsens mål är att främja en hållbar utveckling för människa och natur genom att ekonomiskt stödja aktörer och projekt som långsiktigt verkar för en bättre värld.

Läs mer om organisationen