Arbete mot hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld och förtryck är en kränkning mot barns rättigheter, alltså mot FN:s barnkonvention. Det borde vara en självklarhet att alla barn ska få leva ett liv utan våld och förtryck, men så ser verkligheten tyvärr inte ut för alla – därför arbetar Rädda Barnen sedan 2008 mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom projektet Dina rättigheter tar organisationen fram nya metoder för att fortsätta detta arbete med förnyad kraft och för att skapa ett starkare stöd för de unga.
Ny metod för samarbete
Rädda Barnen har tagit fram en metod för kommuner, där polis, socialtjänst och frivilligorganisationer samverkar i grupper. De som deltar i grupperna får webbaserad utbildning om hedersvåld, tillgång till ett forum för erfarenhetsutbyte och stöd via webben.
De går sedan tillsammans ut i skolor och informerar om barns rättigheter och om vart man kan vända sig om ens rättigheter kränks. Genom ökad kunskap och ett bättre samarbete mellan olika samhällsfunktioner, blir stödet starkare för de unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Stödchatt: Kärleken är fri
Rädda Barnen driver landets första och största nationella stödchatt med inriktning på hedersvåld. Här kan de unga vara anonyma vilket gör att många söker sig hit i stället för till myndigheter.
Chatten heter Kärleken är fri. Under den tid som chatten varit aktiv har Rädda Barnen samlat på sig erfarenhet av barns och ungas berättelser och frågor kring hedersförtryck och våld, vilket gjort det ännu mer angeläget att stödja de ungas rättigheter.
De som tar kontakt med Rädda Barnen känner sig utelämnade och fångade i en situation som de upplever att de inte kan påverka. Ofta är de begränsade och kontrollerade av familjen. Flera av ärendena är mycket allvarliga och rör till exempel barnäktenskap och könsstympning.
Ett större grepp om problem
I projektet Dina rättigheter ingår också att Rädda Barnen utvecklar chatten med särskilda projektledare som kan ta ett större grepp om de ungas behov av stöd. De hanterar svåra ärenden och kan till exempel hjälpa ett barn att få psykosocialt stöd eller att få kontakt med socialtjänsten. Till projektledarens uppgifter hör också att dokumentera och skriva rapporter som blir till underlag för påverkansarbete ock kunskapsspridning.
”Det jobbigaste med viruset är att jag inte kan få träffa vänner i skolan, och en annan sak är att träffa min pojkvän. […] Nu finns det ingen chans för oss att ses.” Anonym
Coronapandemin förvärrar läget
Sedan pandemin tog fart i mars har Rädda Barnen arbetat allt mer intensivt. Öppettiderna för chatten tredubblades under våren. De som lever med hedersrelaterat våld och förtryck påverkas negativt av coronakrisen, då de fönster av frihet de tidigare haft, helt eller delvis stängts. De som studerar på gymnasienivå har varit tvungna att studera hemifrån, vilket inneburit att de spenderat mycket mer tid med de som förtrycker, kontrollerar, hotar och begränsar.
Fler unga kontaktar Rädda Barnen om våld i hemmet
En tydlig skillnad i statistiken sedan coronapandemin tog fart, är att samtalen som handlar om våld i hemmet ökat markant. De allra vanligaste samtalsämnena är liksom förut kärlek och begränsningar, men våld i hemmet har blivit det tredje vanligaste. Siffrorna nedan visar vilka ämnen stödchattarna handlat om före respektive under coronakrisen.
Tack till dig som har en Postkodlott
Rädda Barnen är en av de organisationer som varje år är med och delar på Postkodlotteriets överskott. Dina rättigheter är ett så kallat specialprojekt som också finansieras med pengar från Postkodlotteriet. Tack till dig som har en Postkodlott och som gör detta viktiga arbete möjligt!
