”Jag gör det här för att jag led av min mammas sjukdom”

Varje dag får mellan 70 och 80 svenskar någon typ av demensdiagnos. Ungefär 60 procent av dessa lider av Alzheimers sjukdom.

– Många tror att demenssjukdomar är ett naturligt åldrande, men det är väldigt fel. Det är en hjärnsjukdom. Vi kämpar för att folk ska förstå att om det är något område som behöver pengar så är det detta, säger Liselotte Jonsson, generalsekreterare på Alzheimerfonden.

Alzheimerfonden har funnits sedan 1988, men levde under många år en tynande tillvaro. År 2012 valdes Liselotte Jansson in i styrelsen efter att hennes mamma drabbats av sjukdomen. Liselotte, som tidigare jobbat som vd både inom IT-branschen och finansbranschen, omorganiserade organisationen och har byggt upp den till att bli en av de största fonderna på sjukdomsområdet.

– Det är min samhällsinsats, jag gör det för att jag led av min mammas sjukdom, berättar hon.

Sedan 2007 har Alzheimerfonden tagit del av det årliga överskottet från Postkodlotteriet och tack vare alla lottköpare har de fått ta emot 101 miljoner kronor hittills. Under 2020 delade Alzheimerfonden ut drygt 42 miljoner kronor till forskning, pengar som kom till stor nytta, men förhoppningen är att kunna dela ut ännu större belopp i framtiden.

Drabbas redan i 50-årsåldern

Alzheimers sjukdom fick sitt namn efter den tyska läkaren Alois Alzheimer, som 1907 upptäckte den i hjärnan på en kvinna. De flesta som får den är 70 år och uppåt, men många drabbas redan i femtioårsåldern. Sjukdomen kommer av att det bildas plack i hjärnan som gör att nervcellerna dör, vilket resulterar i att alla synapser mellan hjärnan inte fungerar. Till slut leder det till att hjärnan i princip dör och när den inte längre fungerar gör inte heller de inre organen det.

– Det är en förfärlig sjukdom som ofta börjar med minnesproblem och orienteringsproblem. Till slut leder det till döden, säger Liselotte Jansson.

Hon berättar att en del av Alzheimerfondens arbete handlar om att bryta stigmat som omgärdar sjukdomar i hjärnan. Målet är att man ska prata om det här på samma sätt som man pratar om de andra folksjukdomarna, cancer, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Samtidigt delar de ut så mycket som möjligt av de insamlade medlen till forskningen.

– Vi är åtta som jobbar på fonden, varav fem är anhöriga till människor som drabbats av sjukdomen, så vi har en väldigt stark känsla för det här. Vi delar ut maximalt varje år och sparar inget i fonden. Det blir som att man börjar på noll varje år, men vi tror att det är den bästa vägen till ett snabbt resultat.

Forskningen gör framsteg

I dag finns det inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men de senaste åren har forskningen kunnat göra stora framsteg tack vare stöd från Postkodlotteriet, andra företag och organisationer samt privatpersoner. Om ett par år hoppas man att man ska kunna se tidig Alzheimer genom ett blodprov. Hittar man ett läkemedel som bromsar plackbildningarna och kan diagnostisera sjukdomen tidigt skulle läget bli ett helt annat för den som drabbas.

– Det skulle ju vara fantastiskt om svenska forskare kunde få Nobelpriset för detta. Jag vill kunna bidra med större pengar och hitta forskningsprojekt som kan få större finansiering för att komma snabbare framåt, säger Liselotte Jansson.

Läs mer om Alzheimerfonden