Den 22 maj är det biologiska mångfaldens dag
Världens längsta blomsteräng
I takt med att slåtterängar och naturbetesmarker minskat kraftigt i Sverige, har ängsväxter och pollinatörer blivit allt färre. Detta är ett hot mot den biologiska mångfalden. Men det finns hopp, tack vare Naturskyddsföreningens projekt “Världens längsta blomsteräng”. För nu ska vägkanter till gång-, cykelbanor och mindre vägar, bli till paradis för biologisk mångfald.
En solig augustidag samlades postkodvinnaren Gabriel, vinstutdelaren Putte Nelsson och Naturskyddsföreningens Ebba utanför Halmstad för att ta del av projektet “Världens längsta blomsteräng”. Ebba som är initiativtagaren till blomsterängsprojektet, delade med sig om kunskap om hur Sveriges vägkanter ska bli ett paradis för biologisk mångfald.
Gabriel från Varberg vann 100 000 kronor i Postkodlotteriet 2020. När han fick frågan om han ville se vad lottpengarna går till var han inte sen att tacka ja. Lotteriets överskott går till ett sextiotal ideella organisationer som kämpar för att göra världen bättre för människor, djur och natur. Så det var klart att Gabriel ville följa med och se var lottpengar går till.
– Det var väldigt kul att vinna, men jag ser också att det är en väldigt bra möjlighet att kunna bidra till projekt som detta genom att vara med i lotteriet, sa Gabriel.
Ebba hälsade Gabriel och Putte välkomna till Naturskyddsföreningens lokal Björkelund, som ligger en bit utanför Halmstad. Resan dit var krokig och svår, men den är väl värd mödan då det är ett paradis för Naturskyddsföreningens medlemmar. Ebba har blivit utsedd till “Årets pollinatör” och mottagit Artdatabankens Naturvårdspris för sina insatser för miljön, och hon är även initiativtagare till projektet “Världens längsta blomsteräng”.
Bland högt gräs och doftande blommor berättade Ebba att i takt med att slåtterängar och naturbetesmarker minskat kraftigt i Sverige, så har ängsväxter och pollinatörer, så som bin, humlor och fjärilar, blivit allt färre. Det är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Men genom att använda en ofta bortglömd yta med stor potential - landets alla vägrenar - vill Ebba och Naturskyddsföreningen råda bot på problemet och skapa yta och livsmiljöer för pollinatörerna att frodas. Ebba berättade:
– Det här projektet är viktigt därför att naturbetesmarker och ägnar har försvunnit under de senaste 100 åren. Varför vi fokuserar just på vägkanter är för att de blomrika vägkanterna i landskapet har försvunnit i hög grad. Och nu finns det alltså vägkanter över hela Sverige som skulle kunna utnyttjas.
Tack vare Ebbas idé, kunde Naturskyddsföreningen dra igång projektet “Världens längsta blomsteräng” med stöd av Postkodlotteriet. Med 14 miljoner kronor ska de se till att det skapas minst 1 000 kilometer blomrika vägkanter i hela Sverige, för att gynna den biologiska mångfalden. Ebba tog med Gabriel och Putte till en grön och överblommad äng vid Björkelund, för att visa hur man själv kan bidra till den biologiska mångfalden och varför det är så viktigt.
– Blommorna är förutsättningen för till exempel pollinatörerna, som vi är så beroende av för matproduktionen. Och vägkanterna är fantastiska spridningsplatser och uppehållsplatser för de vilda bina och fjärilarna som vi vill gynna, sa Ebba.
Vad är Drömprojektet Världens längsta blomsteräng?
De ideella organisationerna som Postkodlotteriet stöttar har varje år möjlighet att söka extra stöd till sina Drömprojekt. År 2021 fick Naturskyddsföreningens Drömprojekt “Världens längsta blomsteräng” drygt 14 miljoner för att kunna hjälpa den biologiska mångfalden. I vägrenarna ska ängsväxter återigen blomma, för att pollinatörer ska få större och fler ytor att arbeta på. Målet är tydligt – minst 1 000 kilometer ängsmark ska skapas runt om i Sverige, vilket ska kvala in i Guinness rekordbok.
Med varsin håv och fröpåse kunde Gabriel, Putte och Ebba samla in fröer från Björkelunds prunkande äng. Att samla in fröer från blommor är inte så svårt, för när blommorna blommat över sitter det en del fröer kvar som går att ta loss och samla i en fröpåse. Dessa fröer går sedan att så ut vid närliggande vägkanter.
– En äng är bland det artrikaste vi har, berättade Ebba. När vi sår vid en vägkant vill vi ha fröer från trakten, eller åtminstone från regionen.
När håvarna var fulla med fröer, gick de en sväng för att välja en vägkant att så på. Vid vald vägkant såddes fröerna varsamt för att sedan registrera sträckan på Naturskyddsföreningens hemsida. I Sverige finns 600 000 kilometer vägkanter och målet är att göra minst 1 000 kilometer till blomsterängar, som knyts samman. Med detta vill Naturskyddsföreningen kvala in i Guinness rekordbok med “Världens längsta blomsteräng”.
Och nu har Gabriel, Putte och Ebba sått vid en ny vägkant, och tillsammans skapat en bit av världens längsta blomsteräng.
Den 22 maj är det dagen för biologisk mångfald
Alla kan vara med och bidra till en ökad biologisk mångfald. Naturskyddsföreningen driver projektet “Världens längsta blomsteräng” tillsammans med privatpersoner, vägföreningar, kommuner och Naturskyddsföreningens medlemmar. Dagen för biologisk mångfald sker den 22 maj och är en perfekt dag att ta sig ut till vägkanter och vara med i projektet “Världens längsta blomsteräng”.
När dagen led mot sitt slut var Gabriel var lyrisk. Att umgås med Ebba, få en inblick i Naturskyddsföreningens arbete och lära sig mer om biologisk mångfald var en upplevelse han sent ska glömma. Och Gabriel var tacksam över att få se postkodeffekten med egna ögon.
– Jag har lärt mig en hel del, berättade Gabriel. Jag har fått väldigt bra information från Naturskyddsföreningen och Ebba. Det känns bra att man är med och stödjer de här sortens projekt med att köpa sina lotter.
Postkodeffekten
Postkodlotteriet finns till för att stödja ideella organisationer. Det innebär att du som går med i Postkodlotteriet både kan vinna tillsammans med med dina grannar och samtidigt bidra till en bättre värld. Runt en miljon människor i Sverige är med i Postkodlotteriet.
Hela överskottet från lotteriet går till 61 ideella organisationer. Tack vare alla som har en Postkodlott kan organisationerna hjälpa fler människor, skydda fler hotade djur, göra fler insatser för klimatet och finansiera fler livsviktiga forskningsprojekt. Det här kallar vi för postkodeffekten.
