Jubel i Jönköping
Under vecka 9 fick tio lyckliga vinnare i Jönköping dela på en miljon kronor. Putte var på plats för att gratulera några av dem när turen höll sig framme i postnummer 554 56.
Michael blev lurad
Michael hade blivit kallad till ett viktigt möte på jobbet. När han kom in i rummet, märkte han ganska snabbt att något inte var som det borde. Där stod Putte och tycktes vara den som angav tonen för ett helt annat ärende:
– Tjena Micke! Kul att se dig.
Micke tittade sig förvirrad omkring. Där stod hans kollegor och applåderade.
– Äntligen! sa Michael när han förstod att han var på väg att vinna i Postkodlotteriet.
– Vad ska du göra för lite extra pengar som du inte hade räknat med.
Svaret kom snabbt:
– Semester! Alltid.
Michael drog ut checken från det stora guldkuvertet och var plötsligt ny ägare till drygt 71 000 kronor.
Gunilla vinner ”aldrig”
Putte gick vidare hem till Gunilla. Hon förstod absolut ingenting när han kom in i huset. Hennes familj förstod desto mer eftersom de varit med och arrangerat sammankomsten. Gunilla gick med i Postkodlotteriet för några år sedan.
– Men jag vinner ju aldrig, sa Gunilla när Putte höll fram ett stort guldkuvert.
Eftersom Gunilla har två lotter blev det en dubbel vinst – drygt 142 000 kronor.
– Tusen tack, hann en rörd Gunilla säga innan det var dags för Putte att uppvakta nästa vinnare.
Men lägg av! sa Gunnar
Putte knackade på hos Gunnar. Och när han fick se vem som stod och väntade utanför dörren fick han en liten chock:
– Men lägg av!
Putte blev inbjuden till köket där Gunnars familj satt och skrattade gott.
Gunnar brinner för det ekonomiska stöd som många organisationer får ta del av – till exempel Rädda Barnen.
– Man vill ju bidra till de som har de svårt i samhället.
– Men du tackar inte nej till några guldkuvert, tänker jag, sa Putte och höll fram dem.
Gunnar drog ut checkarna för sin tre lotter och var nu plötsligt en lycklig vinnare av över 214 000 kronor.
– Jag fattar inte att det är sant. Man har ju bara sett på tv när de kommer hem till andra och man tänker att det händer ju aldrig mig. Men nu stod ju Putte där, säger Gunnar och avslutade med ett segervrål och ett hjärtligt skratt.