){kind=logo}
Din lott gör skillnad
Som lottköpare bidrar du till en bättre värld – samtidigt som du har chans att vinna!
)
Var ska tornseglaren landa?
DRÖMPROJEKT 2026
Tornseglare kan flyga i månader utan att landa. Men utan trygga platser att häcka klarar sig inte arten. Häng med när Rickard Sjöberg träffar experterna som försöker rädda den folkkära fågeln.
Tornseglaren är byggd för ett liv på vingarna. Den kan tillbringa månader utan att landa och göra nästan allt i luften. Sova, jaga insekter och till och med para sig. Men när det är dags att lägga ägg och ta hand om ungarna behöver den en trygg plats att bo. Då söker den sig till mörka håligheter, till exempel under takpannor på hus.
Brist på boplatser hotar arten
Men det blir allt svårare för tornseglaren att hitta bra platser att häcka. I takt med att våra hus och byggnader byggs tätare och med färre håligheter har tornseglarens boplatser blivit allt färre. Och det är tyvärr en viktig orsak till att arten har minskat kraftigt. I dag är tornseglaren rödlistad.
Men nu ska trenden vända, tack vare BirdLife Sverige och Drömprojektet Tornseglarlyftet. Med en finansiering på 10,2 miljoner kronor från Postkodlotteriets lottköpare ska BirdLife på olika sätt verka för att skapa fler boplatser där behovet är störst: i städerna. Till exempel genom att visa byggföretag, fastighetsägare och familjer hur de kan underlätta för fåglarna, med lösningar som bohålstegel, fasadintegrerade holkar och egna tornseglarholkar.
Åratal av fågelstudier
Att vi ens känner till allt detta om tornseglaren beror mycket på organisationer som BirdLife Sverige och de ornitologer som studerat fåglarna i åratal. På Ottenby fågelstation på Öland har fåglar ringmärkts på samma sätt sedan slutet av 1970-talet. Just därför går det att se hur bestånden förändras över tid.
– Att skydda och bevara den biologiska mångfalden är ett ansvarsområde för oss alla. Det är också en förutsättning för vår egen existens här på planeten, säger Magnus Hellström, chef vid Ottenby fågelstation.
Det finns idag runt 600 000 par tornseglare kvar i Sverige. Genom att göra insatser innan läget blir ännu sämre ökar förutsättningarna för ett lyckat projekt. – Det är värdefullt att påbörja bevarandearbete av en art när förutsättningarna fortfarande är gynnsamma, säger Mia Ericsson på BirdLife Sverige om projektet.
FAKTA: Visste du detta om tornseglaren?
-
Tornseglaren lever i par och är trogen både sin partner och sin häckningsplats i åratal. Samma par kan återkomma till boplatsen i upp till femton år i sträck.
-
Tornseglaren är en av världens snabbaste fåglar. Forskare vid Lunds universitet har i studier uppmätt hastigheter på över 110 km/h under horisontell flykt och i branta dykningar kan de nå hastigheter på över 200 km/h.
-
En tornseglarholk ska sitta högt och ha fri inflygning, eftersom tornseglaren flyger snabbt och inte kan lyfta från marken.
Utdelning från Postkodlotteriet
Projektet Tornseglarlyftet tilldelas 10 250 000 kronor och är ett av de Drömprojekt som beviljats av Postkodlotteriet 2026.
Projektet drivs av:
)
Köp din lott
Frågor och svar om vårt givande
Vilka organisationer får ta del av överskottet från Postkodlotteriet?
Över 60 organisationer delar idag på lotteriets årliga överskott. Vi kallar dem våra förmånstagare. Vi strävar efter att ge stöd till organisationer inom många olika områden för att pengarna ska nå ut så brett som möjligt i samhället.
Det finns en tydlig beredningsprocess för att bli förmånstagare. Här kan du läsa mer om hur ansökningsprocessen går till. Till exempel krävs att organisationen är en ideell förening eller stiftelse, har kontor i Sverige och bidrar till allmännyttan samt är medlem i branschorganisationen Giva Sverige.
Hur fördelas stödet mellan organisationerna?
Hur mycket varje förmånstagare får beror på dess storlek och kapacitet. Beräkningarna baseras på organisationens egen insamling samt totala intäkter över en treårsperiod.
Hur vet jag att pengarna används effektivt?
Postkodlotteriets givarfilosofi bygger på ett långsiktigt och tillitsbaserat givande. Det betyder att vi litar på att organisationerna känner sin egen verksamhet bäst. Därför är majoriteten av stödet till våra förmånstagare ett så kallat icke-öronmärkt stöd som de kan använda där det gör mest nytta.
Vi arbetar bara med trygga, seriösa och väletablerade organisationer som är ledande experter inom sina områden.