Återvinning blir optimist i nytt projekt
Varje år fylls våra hav med 13 miljoner ton skräp. Det mesta är plast från engångsförpackningar som slängts på land. Om utvecklingen fortsätter så här finns det snart mer plast än fisk i havet. Och det vill Optimist för havet ändra på.
Plast och skräp hör hemma i sopkorgen, inte i havet
- Team, Anna Östling, seglare och ambassadör för Optimist i havet
Havet är ingen plats för plast
Projektet Optimist för havet, är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, Svenska Seglarförbundet och Sjöräddningssällskapet, och vill få oss alla att sluta skräpa ner – genom att bygga optimistjollar i plast. Lisa Possne Frisell är kommunikatör på Optimist för havet och vet hur svårt det kan vara att engagera människor i en fråga som alla tycker att de har koll på:
– Alla vet att haven är fulla med plast och alla tycker att det är hemskt. Men hur mycket plast det faktiskt handlar om kan vara svårt att förstå. Jollarna är ett sätt att visualisera problemet. Det är så mycket plast, bara längs den här kusten att vi kan bygga båtar av det! Det blir ett sätt att starta konversationen som vi måste ha.
Återvunnet skräp blir till jollar
Med hjälp av experter på Chalmers har man byggt fem optimistjollar av återvunnet plastskräp som man samlat längs svenska kuster våren 2018. Optimistjollarna kommer under sommaren 2019 att delta i seglingsevents samt besöka seglarskolor för ungdomar - allt för att sprida budskapet och få människor att förändra sitt beteende. Lisa Possne Frisell berättar:
– Åttio procent av skräpet i havet kommer från land. Det tänker du inte på. Du äter kanske lunch ur en engångsförpackning och försöker slänga den, men soptunnan är full och du ställer den ovanpå. Så blåser den iväg och hamnar till slut i havet. Vi hade kunnat bygga hur många jollar som helst, tyvärr.
Sorgliga siffror om plast
2050 kommer det vara mer plast än fisk i havet...
... och 99% av alla sjöfåglar kommer ha ätit plast, om inget görs.
Enbart 40% av alla plastförpackningar återvinns i Sverige, enligt FTI.
Du kan göra skillnad
Målet för projektet är att få folk att ändra sitt beteende. Men också visa att allt inte är nattsvart. Det går att minska mängden skräp i havet. Som miljömål är det tillochmed ganska lätt att nå. Vi måste bara sluta skräpa ner. Och sluta använda engångsförpackningar. Lisa Possne Frisell fortsätter:
– De papperskorgar vi har nu är anpassade för att människor ska kunna ta en glass och ha någonstans att slänga pappret. Inte efter dagens konsumtionsmönster när en och samma person kanske äter frukost, lunch och middag på stan. Papperskorgarna töms som de ska, men vi genererar för mycket skräp. Och plasten hamnar i havet.
Vad kan du göra för skillnad?
Här är tre enkla sätt att rädda haven från plast:
Tips 1 - Skräpa inte ner på land eller till havs
Tips 2 - Undvik engångsförpackningar i plast
Tips 3 - Få fler att göra rätt
Optimistiska ambassadörer
Äventyrare och seglare som sett många av jordens vackraste platser – och hur vi skräpat ner dem – är knutna till projektet Optimist för havet, och kommer hjälpa till med utbildning och opinion. Oskar Kihlborg är en av dem. Med ett starkt engagemang i Östersjöns hälsa har han flera gånger integrerat olika former av miljöarbete i sina äventyr. Att engagera sig i Optimist för havet var ett lätt beslut:
– Vi kan inte bara sitta still och vänta på att någon annan löser problemen med nedskräpning på jorden. Du och jag har ett ansvar och kan också hjälpa till.
Världsrekordhållaren i fridykning Annelie Pompe, tävlingsseglaren Martin Strömberg och hela det kvinnliga match racing-teamet Team Anna är också ambassadörer som brinner för treåriga projektet, som finansieras tack vare Postkodlotteriets alla lottköpare.
Plasten försvinner inte
Nio av tio skräpföremål som hittas på stränderna är plast. Plasten bryts inte ner, utan blir bara mindre och mindre. Till slut blir bitarna mikroplast – och kvar i havet för alltid.
Läs mer om projektet