Bris lyssnar när barn berättar

När barn behöver prata med någon och söker stöd hos Bris är psykisk ohälsa det vanligaste ämnet. Det är samtal om allvarlig ångest, depression, självmordstankar, och om höga stressnivåer kopplade till omgivningens krav och förväntningar. Att många barn mår dåligt är uppenbart.

Varje år försöker fler än 5000 unga killar och tjejer att ta sina liv. Cirka 160 av dem lyckas. 1–2 barn av 100 drabbas av depression. Antalet barn med sömnsvårigheter ökar och Sverige är ett av de länder som skriver ut mest psykofarmaka till barn. Under 2019 stöttade Bris fler barn än någonsin i telefon, chatt, mejl och i stödgrupper för barn och familjer. Förutom att prata, chatta och mejla med barn arbetar Bris också för att förändra och skapa ett bättre samhälle för barn och ungdomar.

Samtal som ökar

Samtalen till Bris som handlar om självmordstankar, självskadebeteenden, ätstörningar, fysiskt våld, sexuella övergrepp och vuxnas missbruk, blir fler och fler. Fler samtal än tidigare handlar om att barn är oroliga för framtiden och klimatkrisen.

– Sverige är ett bra land för många att växa upp i, men inte för alla och inte alltid, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.

"Sverige är ett bra land för många att växa upp i, men inte för alla och inte alltid”

– Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris

Topp 5 vanligaste orsakerna till att barn kontaktade Bris 2019

  1. Psykisk ohälsa
  2. Familj och familjekonflikter
  3. Våld, övergrepp och kränkningar
  4. Skolan
  5. Vänner

Ensamhet

En vanlig upplevelse i barns samtal är att de känner sig ensamma på olika sätt. Exempelvis att de saknar vänner eller att de trots vänner och familj omkring sig ändå känner sig ensamma. Att känna meningsfullhet och tillhörighet är viktigt för alla människor, och att sakna ett sammanhang, att känna sig utanför eller att inte känna sig viktig för någon annan kan vara mycket smärtsamt för ett barn.

Oro för klimat­förändringar

Under 2019 märkte Bris en tydlig ökning av samtal där unga sa att de var oroliga för klimatförändringarna. I de samtalen var oron ofta panikartad. Barn beskriver en maktlöshet inför klimatkrisen, en besvikelse på vuxna som inte tagit sitt ansvar och en ilska och frustration över att inte bli tagen på allvar i sin respons på en allvarlig utveckling.

– För att barn ska känna välbefinnande är framtidstro centralt, säger Magnus Jägerskog.

Barns oro kring klimatkrisen är befogad. Här räcker det inte att hjälpa barn att hantera sin oro, utan vuxna måste backa upp det med faktiska åtgärder. Magnus Jägerskog menar att politiker behöver visa tydligt vad de gör för att hejda klimatförändringarna och på riktigt involvera barn i skapandet av ett mer hållbart samhälle.

Stress och press

I barns samtal till Bris är ett vanligt förekommande ämne stress och press att lyckas inom livets alla områden: i skolan, på fritiden och i sociala medier.

Många barn känner av pressen kring att vara socialt lyckad och ha många kompisar, att se bra ut och att prestera bra i skolan.

Många barn påverkas av den ständiga jämförelsen med andra och en del funderar mycket på sin plats i gemenskapen.

Skolstress

I samtalen om stress är skolan oftast i fokus. Här beskriver barn en avsaknad av strategier för att hantera skolstressen och att påfrestningarna i skolarbetet aldrig tar paus. Det är tydligt att arbetsbelastningen i skolan skapar en ohållbar situation för en del barn. Vissa känner sig till och med tvungna att prioritera bort vänner och fritidsaktiviteter för att skolarbetet tar upp all tid och ork.

Barn ger även uttryck för att deras framtidsutsikter upplevs stå på spel om de inte lyckas prestera eller få bra betyg. Det handlar om en oro för att det som sker i stunden ska påverka möjligheterna att lyckas i framtiden.

Våld och övergrepp …

Våld, övergrepp och kränkningar är det tredje vanligaste ämnet när barn söker stöd hos Bris. Det finns närvarande i många barns liv och sker på olika platser: i skolan, i offentliga miljöer, i hemmet och på nätet. Ofta har samhället svårt att upptäcka våldet, särskilt medan det pågår. Under 2019 ökade samtalen om sexuella övergrepp som också handlar om nätet, de utgör nu en femtedel av alla samtal om sexuella övergrepp.

Nätet är en plats där barn lever sina liv, där man pluggar och umgås med sina vänner, men där man också utsätts för hot och kränkningar. När barn utsatts för sexuella övergrepp har de ofta svårt att berätta om det som skett på grund av känslor av skam och skuld. Det är vanligt att barn tar på sig skulden för det som hänt.

… i skolan

När samtalen handlar om våld, övergrepp och kränkningar i skolan rör det sig dels om att vara utsatt för mobbning; att utsättas för hån, trakasserier, fysiskt våld och hot om våld, och dels om att uppleva skolan som en otrygg plats att vistas i. För en del barn är skolan å andra sidan en av de platser där de har möjlighet att slippa den utsatthet som kan finnas hemma.

… i hemmet

I samtal om våld i hemmet är förövaren ofta en person i barnets närhet. Mycket av det våld, övergrepp och kränkningar som barn utsätts för upptäcks aldrig och det är endast en liten andel barn som vågar berätta. Och när våld väl har uppdagats ser tillgången till stöd, skydd och behandling olika ut för barn beroende på vilken kommun och region barnet tillhör. Det innebär att barns möjlighet till skydd och stöd varierar mycket över landet, vilket är allvarligt.

När skolan och fritidsaktiviteter är stängda, till exempel under lov och helger, blir det svårare för barn som har det jobbigt hemma. Då är det många som behöver en vuxen att prata med. Det har kuratorerna på Bris sett tydligt under våren då covid‑19 slog till.

Sverige – ett föregångsland

Barn har rätt att skyddas från alla former av våld och Sverige är ett föregångsland i arbetet för att skydda barn mot våld, både historiskt som det första landet som förbjöd våld i uppfostringssyfte och idag som ett av vägvisarländerna i det globala arbetet för att stärka barns skydd mot våld och utnyttjande. Trots det utsätts barn i Sverige för våld varje dag.

Allvarliga siffror från 2019

Samtal om självmord ökade med 13 procent jämfört med 2018. Mellan 2016 och 2019 ökade antalet samtal om självmord med hela 88 procent.

Samtal om fysiskt våld ökade med 22 procent jämfört med 2018. Mellan 2016 och 2019 ökade antalet samtal om fysiskt våld med 54 procent.

Samtal om sexuella övergrepp ökade med 15 procent jämfört med 2018. Mellan 2016 och 2019 ökade samtalen om sexuella övergrepp med 64 procent.

Ellen Hedlund om jobbet som kurator

På Bris arbetar 25 kuratorer med att ta emot telefonsamtal, chatt och mejl, från barn och ungdomar upp till 18 år. Under 2019 hade kuratorerna över 27 000 samtalskontakter med barn. En av kuratorerna på Bris är Ellen Hedlund, utbildad socionom, som arbetat där i två och ett halvt år.

– Det bästa med att jobba som kurator på Bris är att barn och ungdomar hör av sig helt på sina villkor, just för att de vill ha en vuxen att prata med, säger Ellen.

Det kan ta lång tid innan ett barn eller en ungdom vågar ta steget och kontakta Bris. Men många som gjort det säger att det är skönt att bli lyssnad på av en vuxen. Att känna att det finns bra vuxna som vill och kan hjälpa till.

– Samtalen med barnen kan börja tungt och mörkt, men det som är så häftigt är att samtalet ofta kan sluta i hoppfullhet och tron på att saker kan bli bättre.

Psykisk ohälsa vanligaste ämnet

Den vanligaste anledningen till att barn hör av sig till Bris är psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om depression eller ångest. Det händer att barn ringer in och pratar om att de inte vill leva längre eller att de vill skada sig själva.

– För mig som kurator handlar det då om att först skaffa mig en uppfattning om hur det här barnet har det just nu, att kartlägga vilken hjälp som finns runt omkring barnet. Ibland är det en akut situation och ett sådant samtal kan leda till att vi tillsammans ringer 112, men det kan också bli ett samtal om hur barnet kan göra för att må bättre på längre sikt. Varje samtal är unikt.

Du är inte ensam

Förutom psykisk ohälsa kan samtalen till exempel handla om att det är jobbigt hemma, att en förälder dricker och kanske använder våld, om prestationskrav i skolan och i sociala sammanhang, kärleksproblem, oro för framtiden.

– När ett barn hör av sig börjar jag med att lyssna, sedan brukar jag ofta kunna säga att ”du är inte ensam om att uppleva det här, eller att ha såna här funderingar”. För det är de mycket sällan. Många berättar för oss att det är en lättnad att få höra det, att man inte är ensam.

"Samtalen med barnen kan börja tungt och mörkt, men det som är så häftigt är att samtalet ofta kan sluta i hoppfullhet och tron på att saker kan bli bättre”

– Ellen Hedlund, kurator på Bris

Ellens råd till vuxna

På Bris vet man att många barn saknar vuxna att få hjälp och stöd av. Vissa gånger kanske det helt enkelt inte finns vuxna i barnets närhet som har möjlighet att hjälpa till. Men till alla de vuxna som faktiskt finns och är kapabla, men som inte vet hur de ska göra för att hjälpa ett barn, har Ellen följande tips:

Våga fråga, våga lyssna och våga stanna kvar även om det du får höra är jobbiga saker

- Ellen

Visa att det går att prata om svåra känslor och tankar, visa att det inte är farligt. Och förmedla hopp om att en svår situation kan förändras!

Fler tips till föräldrar

Organisationen Suicide Zero har gett ut en bok som skickas hem till alla föräldrar med en 9‑åring hemma, och skriver att det är viktigt att lära barn att uttrycka hur de mår, gärna innan de kommer in i åldern då de stänger dörren om sig och tycker att föräldrar är pinsamma och inte fattar någonting.

”Forskning visar nämligen att om man kan sätta ord på känslor och be om hjälp när det behövs, blir det mesta en smula lättare.” …

”Statistiken visar att det är större risk att ditt barn skadar sig själv än blir skadat av andra. Kan ditt barn prata om känslor, minskar det risken för allt från frånvaro i skolan och missbruk till depression och självmord längre fram i livet.”

Boken uppmanar föräldrar att prata med sina barn för att lära dem att uttrycka sina känslor. I boken – och på suicidezero.se – finns tips, kunskap och praktiska övningar att ta del av.

Sedan 2007 har Bris tagit del av överskottet från Postkodlotteriet och tack vare alla som köpt en lott har organisationen hittills fått ta emot 183 miljoner kronor.

Bris stödlinje

  • För alla under 18 år: 116 111. Öppet 9–12 och 14–21 vardagar och 14–21 helger. Chatt och mejl finns på bris.se
  • Bris linje för vuxna om barn: 077–150 50 50. Öppet vardagar 9–12.

Läs mer på bris.se


Vi använder cookies. Läs mer